Begrepp i berättande

Läran om hur en berättelse hänger ihop — dess mönster, rytmer och vändpunkter. Det är det som får en historia att kännas som att den "funkar", även för en tittare som inte kan förklara varför.

Berättelsens grundidé sammanfattad i en mening, ofta som en spänning. "En polis som försöker bli ärlig, men hans förflutna släpper inte taget" är premissen för ALEX.

Den underliggande frågan en berättelse utforskar, ofta fångad i ett ord eller en mening. Temat är inte handlingen utan det handlingen handlar om.

De första sekunderna som avgör om någon stannar kvar. I kortformat har du runt tre sekunder; börja mitt i något och hoppa över "hej och välkommen".

Ett enskilt dramaturgiskt steg i en berättelse. Blake Snyders modell Save the Cat delar in en film i femton beats, från Opening Image till Final Image.

Ett ögonblick som ändrar berättelsens riktning och stänger vägen tillbaka. När Walter White lagar sin första sats metamfetamin finns ingen återvändo.

Mittpunkten i en berättelse, ofta en falsk seger eller ett falskt nederlag enligt Blake Snyder. I Joker är det stunden Arthur inser att allt han trott om sig själv var en lögn.

Belöningen på något som byggts upp tidigare. En detalj som planterats i akt ett som får sin betydelse i akt tre.

Ett avbrott vid en olöst spänning som driver publiken till nästa avsnitt. Seriemodellens verktyg för att få någon att se "ett avsnitt till".

Personen som i reality-tv formar hundratals timmar råmaterial till en berättelse — i praktiken manusförfattaren i icke-manusbaserad tv. Hon skriver inte scenen, hon hittar den i materialet.

Att låta miljön berätta i stället för dialogen. Ett rum, en klädsel eller en vardagsrutin som visar vem någon är utan att det sägs rakt ut.

Sidohandlingen, ofta en relation, som speglar och fördjupar huvudberättelsen. I Joker visar Arthurs relation med grannen Sophie hur hans verklighetsuppfattning löses upp.

Det som skapar rörelse i en berättelse. Utan något som står i vägen — ett mål som möter motstånd — står handlingen still. Konflikten kan vara yttre, som en motståndare eller en omständighet, eller inre, som ett val karaktären inte vågar göra.

Den inre förändring en karaktär går igenom från början till slut. Vi följer inte en person främst för att se vad som händer, utan för att se vem hon blir. En tydlig båge rör sig från ett tillstånd till ett annat: från feg till modig, från konsument till skapare.

Den del av en berättelse som etablerar sammanhanget innan något oväntat händer. I kortformat tar setupen några sekunder, i en långfilm hela första akten. En bra setup planterar det som senare ska få betydelse.

En av de tre huvuddelarna i den klassiska dramaturgin — början, mitt och slut. Aristoteles beskrev uppdelningen redan 335 f.Kr. Akt ett etablerar, akt två komplicerar, akt tre löser upp.

En dramaturgisk modell för längre berättelser i flera delar. Varje avsnitt ska stå på egna ben med sin egen spänning och insikt, och samtidigt bidra till en större båge. Modellen belönar tålamod — du måste se allt för att förstå resan.

Ett sätt att tänka kring interaktivt berättande. Pärlorna är de fasta, regisserade ögonblicken; bandet är friheten publiken har att röra sig mellan dem. Det är balansen mellan struktur och frihet som får interaktiva berättelser att hålla ihop.

Ett begrepp från tävlingsreality. Producenter på program som Top Chef och Project Runway märkte att avsnitt där en deltagare ringde hem till familjen ofta var samma avsnitt där personen åkte ut. Samtalet hem blev en förvarning — en dramaturgisk plantering hittad i verkligt material.

Reality-producenten Matthew Watts definition av målet med reality-tv: berätta tydligt, och håll kvar upplösningen så länge det går. Det fungerar lika väl som en beskrivning av nästan all bra dramaturgi.

Berättelsen om varför ett varumärke finns — inte hur det startades, utan vilket problem i världen som gjorde det nödvändigt. En av de fem pelarna i varumärkesberättande. Två killar i ett garage säger mindre än varför garaget behövdes.